Good vibes in the circle of good company

 

IMG-20181030-WA0015IMG-20181030-WA0006

Vi njuter stunderna på ön då solen värmde som en sommarsol och vinden var stilla. När allt vi behövde var en stilla paus på 30 minuter som räckte till för att fylla på med energi igen.

IMG-20181030-WA0019.jpg

 

Advertisements

Tiili, för klok för sitt eget bästa

IMG_2009

Foto: Emine Lundsten

Hon är vacker. Med hennes klarblå ögon gör hon en snabb analys på ca 3 sekunder och sedan vet hon exakt vad vi tänker och känner just då. Eller vad vi i sekunden senare har planlagt att göra. Den där kontakten är otroligt fascinerande men det är inte alltid det är till sin fördel. Som idag.

Tiili sliter med ett sår på benet efter en senaste fight mellan tikarna. Hon vill inte sluta slicka, men hon gör det bara när ingen ser. Imorse fick jag nog och tänkte spraya med en spray som luktar tjära, som dels av lukten och smaken gör det opassligt att slicka men också förhindrar infektioner.

-Godis! Ropar jag, för att jag vet att hon 99% av alla gånger kommer ut från sitt hus då. Men inte när hon såg att jag håller en flaska i andra handen. Det är helt omöjligt att få henne att vilja komma ut ur huset, Så jag tvingas spraya hennes ben i hennes hus. Detta uppskattas absolut inte. Men hon gör ingenting annat än att se på mig med total uppgiven blick. Hon är alltid snäll.

Nu vet jag att det dröjer inte många sekunder förnsen Tiili måste lösa situationen på nytt då det luktar tjära i hundhuset, så kan hon inte vara där längre. Hon vet att jag ser henne från köksfönstret när jag äter frukost (för att hålla koll på att hon inte slickar)

När jag satt mig till ro kutar hon snabbt över till ett annat hundhuset där hon vet att jag inte kan se henne från fönstret.

Jag tvingas gå ut och lägga på henne en krage för att såhär kan vi inte hålla på dag ut och dag in. Såret måste få läka. Hon blir i ännu större förtvivlan och ber mig ta bort den ögona bums. Då är det på ett villkor. Tratten av om jag får ha dig under uppsikt. Tiili springer snabbt iväg från otrygghetens situation till det trygga och lägger sig på hennes hustak. Nu kan jag ha koll från fönstret och hon slipper ligga i huset där det uppenbarligen finns rester av lukt från tjära. Nu har vi kompromissat. Men hon är inte nöjd. Hon visar med hela sitt kroppspråk att nu är troligtvis hela den här dagen förstörd på grund av  det här.

Med den här damen gäller det att hela tiden ligga steget före. För hon räknar ut dig på hela tre sekunder. Ibland bestämmer hon sig att bara vara husses flicka, och Ja, då är det bara så.

Hon är en eldsjäl och mycket speciell och man må hela tiden hitta de rätta knapparna i kommunikationen. Gör man det, ja då är livet helt fantastiskt.

Roadtrip SeptemberKlättring

Idéerna var många innan vi bestämde oss för att börja vår mini trip till Stryn-Beachen. Vi hade 3 dagar på oss. Aktivitetspeppet var laddat.

20180909_083648

Klätterutrustning, cyklar, skidor, snowboard och hela Larhol gänget packade in i bilen och sen var vi äntligen  på väg. Härlig känsla när alla, inklusive allt man faktiskt behöver rullar iväg mot nya äventyr och platser. Övertygad om att hundarna också diggade känslan. De verkar älska livet på framfart.

1190263

1190205.jpg

Timmarna rusar iväg när man sysslar med klättring. Dagen på beachen blev trevlig med överhänget som skydd mot regnet. Approachen är relativt lätt med hundar och bara ca 3 minuter från parkeringen. Vi klättrade till sen kväll. Kl 20 styrde vi mot byn till Niklas syster Mikaela och kall öl.

 

 

 

1190126

De två sista dagarna besökte  vi totalt fyra och ett halvt klätterfelt. Vi for till Gloppen – Varbufjellet och Sagefloten.

Varbufjellet hade tung klättring, svagt överhängande klippa med ca 65 fästingar fördelat på 4 hundar under en timme vid klippan. Så vi bestämde oss en timme för sent för att byta ställe. Sagefloten erbjöd fin klättring med lätt approach och flera lätta rutter med tätt bultat, bra om man ska lära sig ledklättra.

 

 

20180909_134206

Sista dagen när vi trodde vi skulle ha som mest tid vid klippan i det omtalade området Kvam blev det från början inte helt som vi hade tänkt oss. Det ösregnade och vi fick ändra planerna efter en approach i rörig brant terräng. Vi styrde motLæerdal och hemmåt. Hann göra ytterligare en vanskelig approach med cykel och igen fick vi vända, denna gång halvvägs till klippan. Med fyra huskyn får man välja sin klätterklippa noga. Där det är barnvänligt är det också hundvänligt.

11902421190258

Sista stället, Ljøsne var fantastiskt fint. Fin sva klättring och spännande rutter med fin utsikt. Hit kommer vi tillbaka.

1190288

 

 

Inte ovanligt att Nicke får dunka upp bilen för det ena och det andra. Lyckligtvis kom vi hem den här gången också 😉

20180909_103150

Loms bageri har hittills kanske världens godaste bullar

20180908_110402

Under den här resan har vi besökt tillräckligt många klippor och gjort ännu fler tappra försök. Skam den som ger sig & den som väntar på något gott väntar alltid för länge.

20180908_173223

20180910_184337

Klättring Bitihorns (1607möh) sydost sida

3/9 klättrade vi, efter en tanke som slog Niklas i början på sommaren, att ge oss själva ett försök till att klättra traditionell multipitch upp för Bitihorns sydost sida. Min första tanke på det var att det  kändes något skrämmande.

Totalt gjorde vi ca 150 meter klättring på 6 pitchar, 9 timmar och 500 höjdmeter senare var vi tillbaka vid bilen.

IMG-20180905-WA0000

Denna typ av klättring var helt ny för oss som ett team, vi hade endast övat på det praktiska innan. Niklas ledklättrade och jag följde efter. Största delen av klättringen såg vi inte varandra men kunde alltid kommunicera.

IMG-20180904-WA0043

Allt gick riktigt bra. Trötta i kroppar och knoppar minns jag allra mest nu efteråt hur sjuuukt skönt det kändes när vi kom upp till toppen i en sagolik solnedgång.

IMG-20180904-WA0039

IMG-20180904-WA0011

Ett klätteräventyr som psykiskt och fysiskt ger och tar på olika sätt. Själva klättringen kunde vi fint hantera, men det är också minst lika viktigt att hålla nerver och lugnet i styr när hjärnspökena smyger sig på om att vi är på en plats där vi aldrig varit innan och inte alls vet hur det ser ut bakom nästa hörn. ‘Kommer verkligen utrustning och standplatser att hålla. För att inte tala om de lösa stenar att akta sig för som då och då faktiskt föll från toppen eller lossnade under ruttens gång. Dessa tankar slet jag med mer eller mindre under dessa 9 timmar blandat med härliga känslor. Mest förtjusande, annars borde jag inte ha befunnit mig där från första början.

IMG-20180904-WA0036

Ett äventyr som kräver respekt för vad man håller på med, men som också är en vane sak på en bra nivå. En erfarenhet rikare på mycket och inte minst teamwork. Mycket stolt över Niklas som var så modig att leda oss hela vägen men också över oss för att vi gjorde det så jäkla bra tillsammans.

Gissa om det  var härligt att se hundflocken när vi kom hem igen.

20180903_193857

 

 

 

Första dagen i maj

Och ett helt långt kapitel innan det.

April bjöd på dagar med framfart. Resa med bobil och våra fyra huskyn genom Helgelandskusten, bockade av Hemavan på det. Flytt från Åre. Soliga vårvinterdagar med toppturer och inga direkta måsten. Start på nytt jobb och ny hemort. Det går att hinna med mycket på 30 dagar om man bestämmer sig.

Idag pustar jag ut i bilen. Eftersom vi inte har funnit ett hem än. Vintern kom tillbaka med slasksnö och det droppar in i bilen. Resten av familjen är påväg hem från fjället i snö och blåst. Tiili har följt med på sin första expedition. Mush and ski. Spann ut i fjällvärlden från vägens ände med toppturer på det. Har fått uppdatering om att hon älskar det. Inte kunde man tänka sig något annat 😉

IMG_2459

Niklas sprayar ner Trillevallen (he he ) , Åre IMG-20180428-WA0001.jpg